Guerillamarknadsföring

Min valda urbana miljö är Ica Maxi Råå’s parkeringsplats i Helsingborg. Detta är på sätt och vis både en transitplats men också en mötesplats där folk kan stanna upp. Besökare beter sig på olika sätt här: somliga rusar in och hämtar vad de behöver och andra tar sin tid, strosar och kanske till och med sätter sig i cafeterian efter de handlat. Besökarnas medelålder är ganska hög vid tillfället jag är där och undersöker och sätter ut min marknadsföring då jag misstänker att de som arbetar är på jobb. Jag tror alltså att åldern varierar mycket över dygnets timmar.

Varuhuset i sig är rött och vitt, ett färgtema som också är genomgående på insidan. Fasaden är delvis slät och platt och det lägre segmentet är putsat. Byggnadens form är väldigt enkel och fyrkantig. Det stora kronjuvelen är huvudingången som pryds av ett glashus och en stor, röd skylt som syns på långt avstånd. Starka färger som denna, resonerar arkitekten Lukas Memborn i en artikel från Arkitektupproret.se , är en produkt av bilismen. Han menar vidare att de moderna karaktörslösa byggnaderna strider mot vad städerna ofta vill uppnå: att invånarna i större utsträckning ska ta sig fram mer genom att promenera eller cykla. Memborn menar att arkitekturen inte uppmuntrar till att ta sig ut och uppleva stadens skönhet. I en publikation från väg- och transportforskningsinstitutet (2000) som diskuterar balansen mellan god biltillgänglighet och god miljö diskuteras huruvida den mer bilfria stadskärnan leder till mindre interaktion med stadens arkitektur. Stora varuhuskomplex byggs i stadens utkant för att tillåta för biltrafik och leder därför människor oftare till bilen och bort från centrum. De starka färgerna gör byggnaden mer synlig när man passerar med bil i hög hastighet. Strax till höger om ingången finns tre stycken platta senar placerade. Här sätter sig folk sporadiskt innan och efter besöket. På vänster sida av ingången finns en inhängning med några parkbänkar. Intill staketet finns cykelställ med plats för upp mot tjugo cyklar och ett övergångsställe som leder till parkeringen. Folk rör sig från ingången mot parkeringen, men bara ett fåtal använder övergångsstället. Om man fortsätter genom övergångsstället går man längs en trottarliknande upphöjning som ungefär 100 meter bort leder till en cykelväg. Vägar som för bilar ger inträde till parketingsplatsen finns till väst och nordöst. Parkeringsplatsen omges av en vall med betongkanter. Uppe på vallen finns grönska såsom gräs, buskar och träd. till höger om huvudbyggnaden finns en carportliknande konstruktion i trä där man kan köpa trädgårdsprodukter. Byggnaden präglas av funktion före estetik. Parkeringsplatsen är uppskattningsvis runt 4000 m2, består av asfalt, lyktstolpar som löper längst de utmarkerade parkeringsrutorna och bås där man kan parkera sin kundvagn. Här är bilar som kommer och lämnar i ständig rotation. Jag noterar att många tar väldigt lång tid på sig att lämna parkeringsplatsen efter de satt sig i bilen efter besöket.


Jag har spenderat min tid på varuhusets parkeringsplats, då jag placerat reklamblad på bilars vindrutor och i kundvagnar. Min plan var ursprungligen att lägga utklippta pratbubblor med olika meddelanden på i kundvagnarna, men eftersom jag bättre ville använda mig av ICAs formspråk. Då hittade jag en förlaga i form av ett reklamblad som mina lappar skulle efterlikna.

Jag visste från början att jag ville göra folk lite obekväma. Så jag valde ut två budskap som många som besökte platsen skulle kunna känna sig träffade av. Det var när jag skrivit ner ”Tag bilen till ICA” som jag bestämde mig för att placera bladen under folks vindrutetorkare och i kundvagnar som stod parkerade i sitt bås. Jag kopierade upp 40 ex av reklambladet och spred ut dem framför min parkerade bil. Jag satt i bilen och spanade som en polis ur en kriminalare och spelade in folks interaktioner och reaktioner till bladen. Det var väldigt obekvämt och jag kände att det jag gjorde var väldigt påträngande, just eftersom jag spelade in det med min mobiltelefon.

Jag lämnade platsen strax efter att en ur personalen i butiken kom ut på parkeringsplatsen och samlade in alla reklambladen. Jag fick även honom på ett kort filmklipp. Jag misstänker att de plockade bort det eftersom jag använd deras varumärke och ”poserat” som ICA. I efterhand funderar jag på laglighetsgraden i att göra så här.

Här är några stillbilder med folks interaktion tagna från ett fåtal av de klipp jag spelade in.

Väg- och transportfoskningsinstitutet. God biltillgänglighet eller god miljö (2000) http://diva-portal.org/smash/get/diva2:673333/FULLTEXT01.pdf

Arkitektupproret.se. ”Lukas Memborn: ‘Dagens arkitektur är helt otidsenlig” http://www.arkitektupproret.se/2018/01/12/lukas-memborn-dagens-arkitektur-ar-helt-otidsenlig/

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com-logga

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut /  Ändra )

Google-foto

Du kommenterar med ditt Google-konto. Logga ut /  Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut /  Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut /  Ändra )

Ansluter till %s